Varning! Långt inlägg!

 

På något sätt påminner bläckfiskar men om spindlar, även om dom samtidigt ser så otroligt coola ut. Eftersom jag har spindelfobi och inte kan titta på bilder på spindlar får den duga.
Jag har varit rädd för spindlar hela mitt liv, men av någon underlig anledning tar sällan folk det på allvar. De klappar en på huvudet och säger "men Lisa. Dom är ju inte farliga". Jag är så trött på det. Alla som har fobier för spindlar (eller andra ofarliga grejer) vet att de inte är farliga. Det är liksom inte därför man är rädd. Jag tror snarare på teorin att det är något i ens förflutna som har bidragit till rädslan.
Igår hittade jag en spindel i mitt och Jockes sovrum. Jocke tyckte att det var en bra idé att jag skulle försöka ta bort den. Så jag lär mej. Visst förstår jag hans tanke men jag vet ju att det tyvärr inte är så lätt. Det slutade med att jag fick hjärtklappning och började gråta. Sen började jag skratta av den ironiska situationen (eller kanske av nervositet). Så där stod jag, och gapskrattar samtidigt som tårarna forsar ner för kinderna. Självklart tog Jocke bort spindeln, efter att ha skrattat färdigt åt min komiska uppsyn.

Någon som kan reflektera, eller är jag den ende som är otroligt rädd för en liten ofarlig varelse som bara försöker överleva i mitt sovrum.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:

Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback