Saknaden
Var ute och gick en runda idag. Gick den rundan som jag jämt brukade gå med Zacco. Det kändes nästan som att han var där. Det kändes som att han var där, fast han hade bara råkat dröja sej kvar på ett ställa, där han hade hittat ett intressant spår. Han brukade göra så. Jag stod omedvetet och väntade på honom. Stod och stirrade. Tänkte att snart, snart kommer han springandes, och då kan vi gå vidare.
Min älskade hund Zacco. Vi avlivade honom i våras eftersom han hade en tumör i huvudet som inte gick att bota. Saknar honom så! Saknar hans glädjegnäll och hans sömnsuckar. Små ditaljer som man inte trodde skulle göra någon skillnad. Men om jag koncentrerar mej så kan jag fortfarande höra honom.
Jag blir så förbannad.visst,detta handlar inte just om ditt inlägg...
Men att Kissie sitter och skriver en MASSA kränkaden saker till allt och alla
på sin patetiska blogg är någonting som flera inte borde respektera.Det dära
betandet är så himla onödigt.Jag läste en blogg för några dagar sedan
som är så jäkal bra!! Den handlar om verkligen vettiga saker.. ( Det är en läsare
som skickar detta ) Hon som skriver den har full upp med bloggen..
Hon gör egna intervjuer med läsare,går själv på intervjuer (pga bloggen ) och har fått mycket uppmärksamhet den senaste tiden tack vare sin blogg ..Denna blogg handlar om Självkänsla och självförtroende . Jag Ville bara tipsa om den,eftersom vi behöver en sån hära blogg.Hon kommer gå om kissie,det är de flera som tror. Hoppas bara de,för de kissie gör är inte okej
bloggen heter ialf http://jjuno.blogg.se
Otroligt bra beskrivet! Jag vet lite av hur du känner. Man tror inte att de små sakerna betyder något fören de är borta. Och även fast det har gått flera år nu så tror man fortfarande att han ska ge ifrån sig sina små ljud eller komma fram bortom krönet...
fina bilder!
åh, fina bilder :)